Referat Ottawa 2024 - Musculoskeletal Pain Management - 2/10/2024

Under den 15:e internationella konferensen i Mechanical Diagnosis and Therapy, höll Yannick Tousignant-Laflamme både en uppskattad föreläsning och en workshop om sin forskning runt ”Drivers of pain and disability”. Han har utvecklat en modell där smärtupplevelsen är uppdelad i fem olika domäner. Hans arbete är mycket kliniskt applicerbart och för vidare läsning rekommenderas varmt artikeln: Rehabilitation management of low backpain – it’s time to pull it all together! 

Ref: LaFlamme, Journal of Pain Research 2017:10 2373–2385

I workshopen diskuteras hur dessa fem domäner och screeningverktyg kan användas för att fånga upp patienter i de olika dimensionerna av en smärtupplevelse.

Drivers of Pain:

• Noceptive pain drivers och Nervous system dysfunction pain drivers

Vid bedömning av smärttyp är anamnesen viktig för att fånga uppgifter om intensitet/frekvens/lokalisation och påverkan på det dagliga livet. För att skilja mellan nociceptiv smärta och dysfunktioner i nervsystemet rekommenderar Yannick att utöver anamnes även använda painDETECT questionaire. Undertecknad har inte funnit någon svensk version fritt tillgängligt, men den ska enligt uppgift finnas översatt. 

Övriga rekommendationer för att utreda den dominanta smärttypen görs genom att använda MDTs-klassifikationssystem inklusive neurologisk undersökning och följa rekommendationerna för vidare handläggning.   

För att screena för nociplastiska faktorer rekommenderas CSI inventory . 

Patienterna har ofta co-existerande smärtproblematik, ex kan ett derangement ha både nociceptiva, neurologiska och nociplastiska inslag. I en studie om MDT och nacke där Yannick är medförfattare, visar att en blandbild av derangement, central sensitisering och rörelserädsla är vanligt.

Drivers of pain and disability

• Comorbidity factors

Mentala faktorer som påverkar smärta:  sömnstörningar anges som en mycket viktig faktor och tillsammans med depression och ångest kan dessa faktorer påverka smärtan negativt och behöver adresseras. Det snabba PHQ-4  rekommenderas för screening för depression och ångest.

Fysiska faktorer: smärta i andra delar av kroppen påverkar och förstärker patientens nuvarande smärta. Även kranskärlssjukdom och högt BMI är associerat med långvarig smärta.

• Cognitive-emotional drivers

Maladaptivt smärtbeteende är kontraproduktivt för återhämtning. Dessa beteenden har sitt ursprung i uppfattning och känslor runt smärtan och kan delas upp i ett skyddande smärtbeteende (fysiskt och socialt undvikande, skyddar den smärtande kroppsdelen) och ett kommunikativt smärtbeteende (kommunicerar tydligt sin smärtupplevelse ex genom att grymta och halta, stor önskan om socialt stöd och söker mycket vård). 

Ett prognostiskt verktyg kan underlätta bedömningen avseende prognos för att fånga en ökad risk för långvarig problematik. I en studie om dessa verktygs förmåga att prognostisera hälsoutfall rankades StartBackTool högt vid ryggproblem. För övriga delar av kroppen finns även en MSK- version .

Under workshopen nämndes denna studie för de som önskar att fördjupa sig i maladaptiva beteenden eller tankar . 

Enviormental Factors

• Contextual drivers

Jobbrelaterade och sociala faktorer kan bidra till patientens smärta.

När det gäller att bedöma återgång till arbetet är det viktigt att fråga efter patientens förväntningar. Att patienten svarar nej på frågan om de tror att de kommer arbeta om två månader är det en mycket stark negativ prediktor.  Här rekommenderas även att använda  Örebro Muskuloskelatal Pain Screening Questionnaire.

Sociala faktorer screenas genom anamnes, här finns inget tillgängligt frågeformulär.

 

TAKE HOME MESSAGE: Det finns ett behov för att mer organiserat och patientcentrerat adressera alla faktorer som påverkar individens symptombild, använd MDT-statusblad som fångar mycket av de olika domänerna. Komplettera genom att använda screeningformulär för att ytterligare fånga upp vilka domäner som driver just din patients smärta. Gräv djupare vid behov, screeningformulären ger bara en indikation men Yannicks forskning har visat att även om dessa formulär inte är perfekta så fångar de upp patienterna bättre än terapeutens magkänsla och enbart anamnes/undersökning. Samarbeta multidisciplinärt och/eller skicka vidare till andra yrkeskategorier för bästa resultat!

Ref: LaFlamme, Journal of Pain Research 2017:10 2373–2385

 

//Angelica Gunnarsson, Dip MDT, MDT-lärare