Finländska McKenzieinstitutet firar 30 år - 30/4/2023

Finländska McKenzieinstitutet firar 30 år

Över en helg i mitten av april fick vi möjlighet att vara med det finska McKenzieinstitutet för att fira deras 30-årsjubileum. Det firade de genom att bjuda in de internationella toppföreläsarna, Jill Cook och Richard Rosedale. Trots en solig och fin helg i Helsingfors så var alla deltagare nöjda med att sitta inne och ta del av gedigna kunskaper som förmedlades på ett intressant och pedagogiskt sätt. 

Under lördagen hade Jill Cook, fysioterapeut och professor i muskuloskeletal hälsa, en heldagsutbildning kring tendinopatier. Fantastiskt att få lyssna på en så kunnig och erfaren kliniker och forskare. Förutom att forska och hålla utbildningar inom området arbetar Jill kliniskt på en mottagning i Melbourne som har specialiserat sig på tendinopatier.  

Jill inledde med ett tydligt budskap: ” There is one magic treatment for tendinopathies and it's exercise, but it´s slow, not expensive and not sexy!”  Dagen varvades med föreläsningar som innefattade bl.a. senpatologi, differentialdiagnostik och evidens för olika behandlingar samt aktiva moment med test och träningsexempel för olika muskler/senor. Som vanligt var det flera av deltagarna som hade symtom på senproblematik och kunde agera patientfall. 

Jill hade flera nyckelbudskap varav ett var belastningstest vid diagnostik. En sena gör mer ont vid ökad belastning, och är med få undantag alltid lokaliserad till ett mindre område som ska kunna pekas ut med ett finger.  Palpation är generellt inte av värde vid diagnostisering.  Många av de patienter som skickas till senskademottagningen som Jill jobbar på är feldiagnostiserade och har ingen tendinopati.

Ett annat budskap var att bilddiagnostik inte spelar någon roll (för det mesta). Det viktigaste är att träna och belasta senstrukturerna optimalt och det styrs inte av en bild vare sig på ultraljud eller MR. Dessa undersökningar är framför allt av värde för att se totala rupturer. Vid degenererade senor så tränas de delar av senan som har normal struktur, den degenererade delen som sitter i mitten av senan går inte att påverka, varken av träning eller av andra behandlingar, så ” treat the donut not the hole” gäller.

Belastning av sen- och muskelvävnaden behövs för att förbättra funktionen och även för att inte tappa funktion. Belastningen behöver vara optimal och progredieras utifrån vad patienten har för mål vare sig det är en äldre kvinna med ” trochanterit” eller en ung idrottare med tendinopati i patellarsenan. Det är viktigt att utbilda våra patienter att lyssna på senan och utvärdera symtomen 24 h efter träning. Senan ska inte vara sämre morgonen efter belastning. Patienten bör ha ett eget test att utföra varje morgon för att kolla av sin sena, så att inte ökade symtom har uppkommit. 

Träningen delas in i fyra stadier: Eventuellt steg 1 som innefattar tung isometrisk träning under en kort period, vilken sedan kan användas framför allt i smärtlindringssyfte. Steg 2 innefattar styrke- och uthållighetsträning av berörda muskelstrukturer, och detta steg kan innefatta excentrisk träning, men inte enbart. I steg 3 riktas träningen framför allt till senstrukturen och här läggs hastighet till i övningar, och bör utföras med metronom. I steg 4 blir träningen idrottsspecifik om det finns en målsättning att återgå till idrott.  Det kan ta 3-6 månader för att få optimalt resultat av träningen. 

Framför allt berördes tendinopatier i nedre extremiteterna, och endast en kort genomgång gjordes av tendinopatier i övre extremiteten. Det var en intensiv och lärorik dag då vi fick användbara kunskaper att börja tillämpa i kliniken redan efter helgen, på både unga idrottare och den äldre populationen. 

Lästips:  FC_ Barcenola Tendon Guide_2021, som finns att hitta på nätet. 

Lördagen avslutades med jubileumsmiddag tillsammans med styrelse, lärare och medlemmar från det finländska institutet och vi fick höra och se bildspel om deras historia, och om kurser som då gjordes i samarbete med Sverige. Extra roligt var att det dök upp flera bilder på en ung Lars Degerfeldt när han var och undervisade i Finland. 

Söndagen fortsatte sedan med en heldag tillsammans med Richard Rosedale med temat ”Exploring the Extremities”. Richard är utbildningsansvarig för McKenzie Institute International och verksam i Kanada och en av medförfattarna till den välkända EXPOSS-studien som undersökt förekomsten av extremitetsbesvär med ursprung i columna. Dagen var upplagd som en workshop och bestod av diskussioner, kliniskt resonemang och praktiska moment. Det visade sig att även bland deltagargruppen med erfarna fysioterapeuter upplever många det fortsatt svårt att screena mellan t.ex. axel och columna samt höft och columna.

Utifrån uppföljaren till EXPOSS-studien som undersökte vilka symtom som bäst kunde förutsäga om det var ett columnaproblem, diskuterades ledtrådar i anamnesen och undersökningen som kan antyda att en noggrann undersökning av columna är behövlig. De rangordnas från störst till lägst sannolikhet enligt följande: 1) symtomen påverkas av hållningskorrigering, 2) ingen inskränkt rörlighet i extremiteten, 3) sämre av att sitta/böja sig/vrida sig eller vara stilla, 4) inskränkt rörlighet i columna, 5) parestesier. Utifrån hur hög sannolikhet det är att det är en columnaproblematik diskuterades hur långt man bör gå i sin kliniska testning av columna, innan man går vidare på extremitetsproblematiken. Detta upplevs av många som ett kliniskt dilemma, så att få en strategi för detta var av stor nytta.  Vidare diskuterade vi resultaten i EXPOSS-studien och hur man förmedlar detta till patienter och läkare.

Som en klinisk fortsättning på patientfall från tendinopatikursen fick vi även se Richard undersöka en patient som under fredagens kurs friats av Jill för hamstringstendinopati som nu efter en MDT-undersökning av rygg troligen svarade positivt upprepade extensioner, men fortsatt test under några dagar behövde göras för att få ett tydligt svar.  Vi fick även öva på kraftprogression och kraftalternativ för de olika lederna i både övre och nedre extremiteten i form av rollspel, vilket var mycket lärorikt! 

 

// Helén Strandqvist och Cecilia Ward