Referat Snurrigt värre - en guide om yrsel som får dig att stå stadigt - 6/4/2026

Snurrigt värre - en guide om yrsel som får dig att stå stadigt

Referat efter föreläsning av Daniel Petersson

Leg. fysioterapeut, specialist neurologi, doktorand balanssjukdomar, adjunkt vid LiU.

Daniel började sin föreläsning med uppmuntran att det inte finns någon annan profession som är mer lämplig att arbeta med yrselpatienter än vi fysioterapeuter. Yrselbesvär är ofta komplexa, med inslag av flera diagnoser, som kräver mycket information och förklaringsmodeller.

Vi fysioterapeuter är lämpade eftersom vi är vana att arbeta med ett helhetsperspektiv och vi är skolade för att vara detektiver för alla symptom. Många yrselpatienter kräver flera behandlingar med uppföljningar över tid. Diagnos är den lilla delen, behandling den stora.

Vi fysioterapeuter som arbetar inom primärvården möter yrselpatienter.

-yrsel ökar med ålder, 15% av vuxen befolkning har haft yrsel senaste 12 månaderna

-Problemet ökar med ålder, ⅓ av de som är över 65 år har yrsel

Yrsel är ett symptom, inte en diagnos. Patienter har ofta svårt att beskriva sina symptom. Yrseln kommer också episodiskt, i attacker, vilket gör att den inte alltid ses när patienten är i behandlingsrummet.

Tyvärr finns det bristande kunskap i vården om yrsel. Dels saknas konsensus om yrsel och balansrubbningar mellan olika lärosäten i fysioterapeututbildningen. Det behövs tid  för bedömning och behandling i vården och det saknas ofta utrustning som frenzelglasögon, vilket är en stor fördel för att ställa diagnos.

Tips till oss fysioterapeuter: Lär oss tolka nystagmus, samt kunna de tre vanligaste yrseldiagnoserna, för hitta det ovanliga.

De tre vanligaste yrseldiagnoserna (yrselns big three)

1. BPPV (Benign Paroxysmal Positionell Yrsel)
2. PPPY/PPPD (Persisterande Postural Perceptuell Yrsel)
3. Vestibulär migrän (med eller utan huvudvärk)

Tips till oss fysioterapeuter: Ställ följande frågor: Är du yr när du lägger dig eller vänder dig i sängen? Är yrseln gungande eller snurrande karaktär? Känner du besvär i stående och gående? Hur länge håller yrselatacken i sig? Det är vanligt i denna patientgrupp med oro, ångest och rädsla, framför allt om de får gå med besvären en längre tid. 

BPPV Godartad lägesyrsel (kristallsjuka):

Balansorganet har tre båggångar, kristallerna finns i en hinnsäck, men har lossnat och kommit in i någon av båggångarna. Kan finnas i bakre eller laterala båggångarna. Vanligare hos kvinnor och vanligare när vi blir äldre. Kan också uppstå efter huvudtrauma och kan förekomma ihop med andra yrselsjukdomar.  Symptomen är attack av rotatorisk lägesyrsel i samband med lägesändringar. Kort duration på sekunder till minuter. Nystagmus ses när man testar. Som fysioterapeut behöver du veta hur nystagmus slår när du testar. 

Vi fysioterapeuter behöver kunna tolka nystagmus, måste kunna beskriva riktning. Om nystagmus kommer som en attack eller slår konstant, samt duration. Vid kristallsjuka ska det vara latens och sedan en ökad nystagmus som sedan saktar ned. Bakre båggång är den båggång som är vanligast drabbad. Där slår nystagmus uppåt och med skruv åt den sida vi testar, när huvudet tippas bakåt och i rotation höger eller vänster.  Behandlingen är då Epleys manöver. Vid kristaller i mellersta som båggången ses istället en horisontell nystagmus, vilket kräver annan behandlingsmanöver, Barbequemanöver eller Semonts manöver.

BPPV (godartad lägesyrsel) har mycket god prognos och genomsnittlig behandling är två behandlingar. En person som gått med obehandlad BPPV en längre tid utvecklar ofta oro, spänningar i nacke och gungande ostadighet.

Vestibulär migrän

Yrselns "kameleont", eftersom den härmar andra yrseldiagnoser. 

-Minst 5 episoder med vestibulära symptom, medelsvår till svår, duration 5 min till 72 timmar.

-Historik av migrän

-En eller flera symptom vid 50% av anfallen (huvudvärk, fonofobi/fotofobi, visuell aura)

Drabbar 15-18 % av migränpatienter, som sedan kan utveckla vestibulär migrän, med eller utan huvudvärk. 1-2,7% av befolkningen. Vanligast debut med vestibulär migrän är i 30-40 års ålder, ofta efter flera år av huvudvärksmigrän. Både spontan och lägesutlöst nystagmus kan ses under ett anfall av vestibulär migrän.

Denna yrsel är mycket underdiagnostiserad samt kliniskt svårfångad. Misstänks om du har patienter med återkommande besvär med yrsel, där nystagmus kan finnas, men mönstret stämmer inte med korrekt mönster för godartad lägesyrsel. Den typiska patienten är en  kvinna i medelålder, med  huvudvärk och yrsel. Har ofta inga besvär när de söker vården. 

Vår roll? 

Vi fysioterapeuter behöver veta om att dessa finns, vi behöver kunna misstänka diagnos och identifiera dem samt förstå samsjuklighet. Rekommendationer till dessa patienter är eventuella livsstilsförändringar, regelbunden träning, sömn, måltider, träning och undvika triggers (viss mat som kan trigga migrän), samt minska spänningar i nacke.

Tips om sömndagbok att patienten lägger sig exakt samma tid en hel vecka och se om det gör skillnad. Samt kan vara hjälpt av behandling med migränmedicin även de tillfällen då symptomen är yrsel utan migränhuvudvärk. 

PPPY Persisterande postural perceptuell yrsel = Ostadighet i stående med stimuliskänslighet.

Ny diagnoskod ICD11, Den sovande jätten, en jättestor grupp.

Här ska finnas något som är en utlösande faktor, vestibulär genes, vestibulär migrän, huvudtrauma, generaliserad ångest, panikattack, autonom sjukdom etc. Det är vanligare hos kvinnor 45-50 år, oftast inga fynd vid vestibulära tester, de står för 15-20% av all yrsel.

Symptomen är en gungande ostadighet i stående och gående som ofta blir allt sämre under dagen och vid mer stimuli som t ex mycket visuella intryck, stå, gå, folktäta platser och vid trötthet. Kan känna sig ostadig när står helt stilla, till exempel i kö , där det finns mycket tid att känna efter. Det finns en förändrad postural kontroll. Besvären triggas också ofta av oro och rädsla, där amygdala skickar signaler, det skapas muskulära spänningar, ofta har man ett hypersensibelt perceptionssystem. Symptomen kan minskas med alkohol, narkotika, sitta och ligga ner. 

Hos denna grupp hittar vi inget när vi testar yrsel. Behandling är exponeringsträning på lagom nivå. Behandlingen ska trigga ostadighet/yrsel så att det känns “bad but not terrible”. Dessa patienter behöver gradvis exponering, mycket information och tid. Minska oro och spänningar i nacke. Det kan ta månader till år att bli fri från sina besvär. Om det inte går framåt med exponeringsträning, kan de också behandlas med SSRI-preparat. Viktigt att veta att det ofta blir symptomhöjning när de påbörjar medicinering med 12 veckor med successiv ökning av dos, och behandling upp till 1 år. KBT kan också vara relevant, här har studier visat kortvarig effekt men inte långvarig. 

Nackens roll vid yrsel är viktig. 

Dels finns en samsjuklighet mellan alla dessa tre yrseldiagnoser. Ingen av yrselpatienterna vill röra på huvudet. Spänningar i nacken är relevanta fynd hos samtliga yrselpatienter. Balanssystemet har VOR reflexer (Vestibulo Occulär Reflex) som vanligtvis fungerar med automatik. Genom att behandla nacken möjliggör vi att patienten kan använda sitt VOR system. Mindre smärta = mindre oro och ökad tillit = minskade besvär

Vid allvarligare orsak, som hjärntumör, så är det som regel fler neurologiska symptom.

Viktigaste take home message, lär er tolka nystagmus som vårt viktigaste verktyg.

Att hjälpa en patient kanske inte förändrar världen…

…men det kan förändra världen för den patienten… 

Referat skrivet av Ingrid Åkesson, Leg fysioterapeut MDT examen och yrselutbildad.