Om Oss

MDT-läraren Göte Norgren genomförde en patientundersökning inför åhörarna. Patienten är en kvinna, 56 år, med smärta utsida/framsida vä höft, skinka samt centralt i ryggen. Smärtdebut för 3 år sedan i samband med utmattningssyndrom. Smärtan är intermittent och uppstår främst vid belastning, särskilt vid gång på plant, hårt underlag och då i form av plötsliga hugg i ljumsken.

Även smärta från rygg/höftparti vid uppresning från sittande. Hon uppger rädsla för att belasta sig så att huggen uppstår. Ingen dygnsvariation och inga besvär i liggande. Smärtan kvarstår inte efter aktivitet. Mår bättre av att göra rörelser såsom bålrotationer i liggande samt sträckningar i rygg och höft. Arbetar på kontor, mestadels sittande. Är fysiskt aktiv med promenader flera ggr/dag upp till 5 km samt tränar på gym och går på yoga 4 ggr/v. Är frisk i övrigt och tar inga mediciner. Röntgen visar höftartros och hon har blivit rekommenderad artrosskola. Senaste veckan har fysioterapeut kontakt påbörjats. Inga tecken på röda flaggor i anamnesen. Vid inspektion noteras inget shift i ryggen. I sittande uppger hon smärta i vä skinka och ljumske som minskar vid hållningskorrigering. Funktionellt test tyngdöverföring åt hö (d.v.s. abdikation vä höft) producerar smärta i vä ljumske och en måttligt nedsatt rörlighet syns. Även smärta i ljumske vid bakåtkliv i stående med vä ben bak. Dessa två test används som baseline.

Rörlighetsundersökning i ryggen visar på måttligt nedsatt extension med ytterlägessmärta lumbalt. I vä höft syns måttligt nedsatt inåtrotation utan smärta samt lätt nedsatt utåtrotation med smärta. Smärtan vid utåtrotationen minskar tydligt när Göte minskar sidoglidningsrörelsen lumbalt genom att flytta patienten åt sidan. Som publiken fått ta del av tidigare under dagen så rekommenderas alltid en screening med upprepade rörelser i columna när vi undersöker patienter med besvär från extremiteter. Denna patient visar tecken på att besvären kan var ryggrelaterade både från anamnes och undersökning.

Upprepade rörelser genomförs för denna patient med magliggande extensioner i omgångar upp till 30 reps. Testsvaret visar på grönt ljus d.v.s. minskar/bättre, både genom ökad rörlighet och minskad smärta i ländryggsextension samt genom utvärdering mot baseline bakåtkliv med vä ben. Smärtan vid sittandet är eliminerad, men ingen förändring i smärtan och stelheten vid tyngdöverföring sidledes. Patienten upplever sig dock inte bättre och hon återkommer till smärthuggen som uppstår när hon går och dessa kan vi inte utvärdera ännu. Hemövning som instrueras är att utföra magliggande ryggextensioner x 10, 5 - 6 ggr/dag, vilket kommer att följas upp av kollega. Efter patientundersökningen följer en paneldiskussion med frågor från åhörarna. Sammanfattningsvis rådde en enighet om att patientens besvär sannolikt har sitt ursprung både från columna och höft och att vidare uppföljning behövs. Vikten av att ta tydliga baseline betonas både för rygg och extremitet och att då utgå ifrån patentens egenvalda tester. Det är även viktigt att fånga upp gula flaggor i anamnesen såsom rädsla och tillit.

Sammanfattat av: Sofia Ask, Dip.MDT